5
Begäran om kontakt

About you:

* Obligatoriskt

Stång

Stång är ett samlingsbegrepp för gruppen långa stålprodukter med olika tvärsnitt. De stålsorter som används för stänger är vanligtvis svetsbara byggnadsstål med låg kolhalt såsom S235 och S355. Skillnaden mellan handelsstål stång och så kallat maskinstål är något diffus och handlar snarare om produktionsmetoder än vilka stålsorter som används.

Varmvalsad stång kännetecknas av att ytan är oxiderad, och mindre, ytnära defekter måste tolereras. För tillämpningar där utseendet är viktigt kan Tibnor leverera stänger i stålkuleblästrat eller både stålkuleblästrat och grundmålat/lackerat utförande.

Du kan hitta teknisk infomation på Webshop.

Förzinkning genom galvanisering för att ge korrosionsskydd är en ytbehandling som ofta utförs på produkter som är tillverkade av stång. Stålet i Tibnors lagerförda produkter har därför en kontrollerad halt av silikon. Det säkerställer att zinklagret, särskilt från varmförzinkning, är tunt och skyddande och har ett godtagbart utseende.


Tibnor lagerför både liksidiga och oliksidiga vinkelstänger. Liksidiga stänger finns i stålsorterna S235JR och S355J2 enligt EN 10025-2 medan oliksidiga och galvaniserade stänger endast i finns i S235JR. Siffrorna i beteckningarna anger minsta sträckgräns i N/mm2 för profiltjocklekar till och med 16 mm, något mindre för tjockare material. Båda sorterna har garanterade nivåer för slagseghet där den Charpy V-absorberade energin överskrider 27 Joule vid en temperatur av 20 °C för S235JR och -20 °C för S355J2.

Dimensionstoleranserna för vinkelstång, både liksidig och oliksidig, är de som stipuleras i EN 10056-2.

Vinkelstänger uppvisar riktigt bra motståndskraft mot böjning som orsakas av att tvärgående laster appliceras vinkelrätt mot en sida samt mot buckling under axiella laster. Av den anledningen används vinklar ofta i svetsade konstruktioner för att överföra styvhet till plåt och bandplåt. För oliksidiga stänger är styvheten större när belastningen sker vinkelrätt mot den längre sidan. Eftersom vinkelstänger är öppna och icke-symmetriska är de mindre bra på att motstå vridkrafter.

Vinkelstänger är en del av allas vardag i form av staketstolpar, kraftledningsstolpar, lednings- och signalbryggor vid järnvägar samt i takstolar för enklare byggnader som lador och andra jordbruksbyggnader. De används också i stor utsträckning i hus- och anläggningsbyggande som stöttor för tyngre stålprofiler med andra tvärsnitt. Ett annat användningsområde är hyllor för lager och industriell förvaring.

Tibnor lagerför plattstång i stålsorterna S235JR och S355J2 enligt EN 10025-2. Plattstång definieras tämligen godtyckligt som stänger med en bredd av högst 150 mm. Stänger med större bredd kallas universalstång eller bred plattstång. Båda stålsorterna har garanterade nivåer för slagseghet, där den Charpy V-absorberade energin överskrider 27 Joule vid en provtemperatur på 20 °C för S235JR och -20 °C för S355J2.

Dimensionstoleranserna för plattstång med bredd upp till 150 mm är som de stipulerats i EN 10058.

Plattstång är ett attraktivt alternativ till skärning ur plåt eftersom kanter och hörn ofta har ett mycket bättre utförande. Utbudet av tillämpningar är omfattande men plattstång är en lämplig utgångspunkt för tillverkning av många plana delar inom maskinkonstruktion. Andra exempel på användning är bilramar, jordbruksmaskiner, skeppsbyggnad, master och lyftbalkar för gaffeltruckar med mera.

Många maskindelar som är tillverkade av stål, t.ex. drev, axlar och fästen, har cirkulär symmetri och rundstång är därför ett lämpligt startformat.  Både S235JR och S355J2 har garanterade nivåer för slagseghet där den Charpy V-absorberade energin överskrider 27 Joule vid en temperatur av 20 °C för S235JR och -20 °C för S355J2. 

Dimensionstoleranserna för rundstång med diametrar upp till 250 mm är de som definieras i EN 10060.

 
Möjligheten att kunna bearbeta materialet, särskild vid svarvning, är ett viktigt attribut för tillverkning av maskindelar av rundstång. Mjukare lågkolstål som S235JR och S355J2 har en tendens att fastna på verktyget vilket kan orsaka störningar och minskad livslängd på verktyget. Men med dagens utveckling inom verktygsgeometri och maskinstabilitet är maskinbearbetning av mjukare stångstålsorter ett mindre problem.

 

För många maskinkomponenter är det önskvärt med god motståndskraft mot slitage. Slitstyrkan hos stångsorter som S235JR och S355J2 kan förbättras genom sätthärdning. Det är en värmebehandling där kol sprids ut på stålytan, varefter komponenten direkthärdas i olja. Kombinationen av en hård, slitstark yta och en mjukare, seg kärna är en attraktiv lösning för maskintillämpningar.

Utöver maskinkomponenter används rundstång i byggbranschen för balkförband som utsätts för draglaster. Rundstång är mer estetiskt tilltalande än andra profiler, men det runda format som byggbranschen föredrar är i allmänhet stålrör, som möjliggör mycket lättare konstruktioner utan uppoffringar vad gäller styvhet.

Bulbplattstång är en speciell stångprofil som används inom varvsindustrin för förstyvningar i både skrov och överbyggnader i fartyg. Profilen är i huvudsak en bred plattstång där tvärsnittet har ett V-format bihang i ena änden där spetsen i V:et är rundad till en bulb, vars bredd och höjd normalt är cirka 15 % av stångens totala bredd. Bulben ger styvhet särskilt vid belastning vinkelrätt mot breddriktningen. Bulbplattstång är ungefär 20 gånger styvare än motsvarande plattstång i detta belastningsläge.

Eftersom bulbplattstång används i varvsindustrin måste stålet i dem klassificeras. Särskilda skeppsbyggnadsstål som godkänns av internationella klassificeringsorgan (Lloyds, Det Norske Veritas osv.) benämns A, B, D eller E, följt av ett nummer som visar hållfasthetsnivån. Dessa stålsorter har låg kolhalt och god svetsbarhet. Lågkolstål enligt standarden EN 10025-2 kan ibland accepteras för skeppsbyggnad.

Tibnor lagerför  där materialet är klassificerat av DNV och levereras med ett materialintyg 3.2 enligt EN 10204. Dimensionstoleranserna för bulbplattstång med bredd upp till 430 mm är de som stipuleras i EN 10067.

 

 

Fyrkantstång är lämpligt när man ska tillverka maskindelar med plana sidor och med ungefär samma bredd och tjocklek. Både S235JR och S355J2 har garanterade nivåer för slagseghet där den Charpy V-absorberade energin överskrider 27 Joule vid en temperatur av 20 °C för S235JR och -20 °C för S355J2. 

Fyrkantstång har något bättre dimensionstoleranser än plattstång och hörnen är relativt vassa. Dimensionstoleranserna för fyrkantstång med kantlängder upp till 150 mm definieras i EN 10059.

Maskinkomponenter och verkstadskomponenter är de viktigaste användningsområdena för fyrkanstång, men den används också i viss omfattning inom husbyggnation och enkla industriella rälssystem.

En T-stång liknar en H-balk som är delad mitt på livet så att den totala flänsbredden är lika med höjden av det vertikala segmentet Den minsta sträckgränsen för S235JR är 235 N/mm2 och slagsegheten garanteras genom att den Charpy V-absorberade energin överskrider 27 Joule vid en temperatur på 20 °C.

T-stänger och vinkelstänger med samma tvärsnittsarea har ungefär samma styvhet. T-stången uppvisar dock ett något bättre vridmotstånd.

Användningsområdena för T-stänger är desamma som för vinkelstänger och de två profilerna används ofta i kombination. Förutom vid husbyggnation i kombination med andra profiler används T-stång t.ex. som förstyvning i plåtkonstruktioner, i takstolar för enklare byggnader, som chassielement för tunga fordon samt lednings- och signalbryggor vid järnvägar.

Halvrund stång kan vara ett lämpligt startformat för maskinkomponenter som har både cirkulära och plana ytor eller för cirkulära delar som består av två halvor. Produkten har ännu ingen EN-standard, utan den standard som existerar och som oftast följs är DIN 1018.

Rektangulära profilstänger indelas (ganska godtyckligt) i plattstänger med 150 mm bredd eller mindre och breda plattstänger med bredd över 150 mm. Breda plattstänger kallas även universalstänger eftersom de ofta tillverkas genom varmvalsning i ett universalvalsverk med vertikala valsar som ger god kantkvalitet. I praktiken är breda plattstänger smala plåtar.

Universalstång i stålsorterna S235JR och S355J2 har garanterade nivåer för slagseghet där den Charpy V-absorberade energin överskrider 27 Joule vid en provtemperatur på 20 °C för S235JR och -20 °C för S355J2.

Det finns ingen EN-standard för universalstång, utan den standard man normalt följer för specifikation av dimensionstoleranser är DIN 59200. Det bör påpekas att vad gäller tjocklekstolerans skiljer sig denna standard från EN 10058 för plattstänger. Planhet i både bredd- och längdriktningen är en viktig egenskap hos universalstång; detta föreskrivs också i DIN 59200.

Universalstång är ett attraktivt alternativ till plattstång skuren ur plåt eftersom kanter och hörn ofta har ett mycket bättre utförande. Tillämpningsområdena inom maskinkonstruktion är desamma som för plattstänger, och uppenbarligen där plana delar kräver ett startmaterial med större bredd. Andra exempel på användning är som stödplåt i industriella verktyg såsom plastsprutformar, fordonsramar, jordbruksmaskiner och, i kombination med andra stålprofilformat, för byggnadsverksamhet.
  • U-stänger är i princip UNP-profiler med profildjup under 80 mm. Denna produkt används ofta som ett komplement till andra stålprofiler i byggbranschen. Andra exempel på användning är som element i industriella hyllsystem och skydd för underjordiska kablar.
  • Kranskenor som överensstämmer med DIN 536 och tillverkas av medium-kolstål med lägsta brottgräns på 690 N/mm2. 
  • Traversskenor med rektangulärt tvärsnitt med två rundade hörn lagerförs i stålsort S355J0 med minsta sträckgräns 355 N/mm2 och Charpy V-slagenergi minst 27 Joule vid 0 °C.
  • Kallformade profiler enligt EN 10162 och stålsort S235.
    • Liksidiga och oliksidiga vinkelstänger.
    • U-profiler med liksidiga och oliksidiga flänsar.
    • Specialprofiler; vi lagerför C-profiler, ankarprofiler och en gångjärnsprofil.

Tibnors övriga sortiment: