5
Begäran om kontakt

About you:

* Obligatoriskt

Aluminium

Aluminium är en silvervit, icke-magnetisk metall. Den är lätt, med en tredjedel av densiteten hos stål och i ren form är den ganska mjuk. Styrkan kan ökas avsevärt med hjälp av legeringsämnen. Eftersom aluminium är så lätt används det ofta i tillämpningar där det är viktigt att minska vikten, t.ex. i flygplan, fordon, båtar, förpackningar m.m. Aluminium är bra på att leda värme och elektricitet. Metallen är lätt att forma genom bockning, dragpressning, extrudering och gjutning.  Aluminium har bra beständighet mot rostangrepp från vatten och olika kemikalier, tack vare ett tunt skyddslager av aluminiumoxid, som bildas vid luftkontakt.

Aluminium kan anodiseras. Anodisering är en elektrolytisk process som gör den naturliga ytan av oxid tjockare. Anodiserat aluminium är blankt och kan användas på till exempel husfasader, på skyltar eller på en slutprodukt för att den ska bli lättare att rengöra. Tjockleken på anodiseringen beror på sluttillämpningen, men det är väldigt hårt, nästan lika hårt som diamant. Anodiserad aluminium kan inte svetsas.

Klassificering av aluminiumlegeringar

Bearbetade legeringar klassificeras efter ett fyrsiffrigt system, kallas EN norm och kommer ursprungligen från USA, men som nu används i hela världen.
Läs mer

Bearbetade legeringar klassificeras efter ett fyrsiffrigt system, kallas EN norm 

  • 1000-serien är huvudsakligen rent aluminium med ett minsta aluminiuminnehåll på 99 % Dessa kan förstärkas med kallbearbetning.
  • 2000-serien är legeringar med koppar, som kan förstärkas genom så kallad utskiljningshärdning för att uppnå liknande hållfasthet som stål. De kallades förr för dural. 3000-serien är legeringar med mangan och kan förstärkas med kallbearbetning.
  • 4000-serien är legeringar med kisel. Legeringar med kisel har god flytförmåga och används ofta i gjutformar och pressgjutning av aluminium.
  • 5000-serien är legeringar med magnesium.
  • 6000-serien är legeringar med magnesium och kisel. De är lätta att maskinbearbeta, de kan svetsas och styrkan kan ökas med utskiljningshärdning, men inte till samma styrkegrad som 2000- och 7000-serien. 
  • 7000-serien är legeringar med zink, ofta i kombination med magnesium. Dessa kan förstärkas med utskiljningshärdning för att uppnå de allra starkaste aluminiumlegeringarna (brottgräns på upp till 700 N/mm2)
  • 8000-serien är legeringar med andra grundämnen som inte täcks av någon annan serie.  

Härdningsbeteckningar för aluminiumlegeringar

Aluminiumlegeringar kan delas upp i två huvudgrupper i förhållande till mekaniska egenskaper och då särskilt hållfasthet. En grupp består av legeringar som inte kan värmebehandlas, som bara kan erhålla högre hållfasthet genom kallbearbetning; tillstånden för de här materialen betecknas med ”H”. Den andra gruppen innehåller värmebehandlingsbara legeringar som förstärks genom så kallad utskiljningshärdning, härdningen för den här gruppen betecknas ”T”.

Läs mer

Icke värmebehandlingsbara legeringar (H)

Den första siffran efter H indikerar en specifik kombination av grundläggande åtgärder:

  • Kallhärdad (H1X): det här omfattar bearbetning som ökar aluminiumets styrka och minskar bockbarheten.
  • Kallhärdad och delvis glödgat (H2X): efter kallbearbetning glödgas materialet genom uppvärmning vilket minskar styrkan något, men ökar bockbarheten.
  • Kallhärdad och stabiliserad (H3X): stabilisering innebär värmebehandling i låg temperatur som stabiliserar de mekaniska egenskaperna för legeringar som annars gradvis skulle mjukna i rumstemperatur, till exempel 5000-serien. Den här processen förbättrar vanligtvis bockbarheten och tar bort kvarstående spänning.
  • Kallbearbetad och glödgad, i anslutning till lackering eller målning (H4X).

Den andra siffran (1-9) efter bokstaven H påvisar graden av kallbearbetning. Ju högre siffra, desto större andel kallbearbetning och desto högre styrka. Till exempel H14 betecknar halvhård genom kallbearbetning, till exempel genom kallvalsning, och ingen glödgning efter valsning. H24 betecknar material som har kallbearbetats helt och hållet men där styrkan har minskats och bockbarheten återställts till halvhård nivå genom glödgning.


Värmebehandlingsbara legeringar (T)

Värmebehandling av aluminiumlegeringar sker i två steg, en lösningsbehandling som ofta utförs i samband med en annan process, uppvärmning före extrudering till exempel, följt av snabb nedkylning och sedan åldring. Den första siffran efter T identifierar åldringsprocessen.

Naturlig åldring (T1, T2, T3, T4): detta gäller ändringar som uppstår spontant vid normala temperaturer tills dess att legeringen till slut uppnår ett stabilt tillstånd och hårdheten och styrkan inte längre förändras.

Artificiell åldring (T5, T6, T9): skapas genom värmebehandling i förhöjda temperaturer under en angiven tid tills dess att ett stabilt tillstånd uppnås. Till exempel antyder T6 lösningsbehandling följt av artificiell åldring. 

De flesta platta produkterna varmvalsas först, om de inte har stränggjutits till en tjocklek som kan kallvalsas direkt. Kallvalsning förbättrar tjocklekstoleranserna men huruvida det används i tillverkningen beror på sluttjockleken, de mekaniska egenskaperna (tillståndet) som efterfrågas och vilken legering det gäller. Band och plåt i aluminium är normalt lätta att bocka, borra, såga och forma genom dragpressning eller sträckning. Legeringsvalet är viktigt om tillämpningen kräver att aluminiumet ska svetsas.

Band och plåt av aluminium används inom tillverknings-, transport-, fordons-, konstruktions- och varvsbranschen, såväl som i elektriska tillämpningar. Det omfattande utbudet av legeringar ger stor flexibilitet vad gäller egenskaper, vilket också syns i de många olika användningsområdena.

Durkplåt och andra mönstrade plåtar tillverkas med en mönstervals som sista steg i valsningsprocessen. Till skyltar används ofta lackerad plåt. 

Aluminiumrör tillverkas normalt med stränggjutning. De vanligaste legeringarna till rör är 6060/6063 för små rör med tunna väggar och 6082 för större och grövre rör. Aluminiumrör är lätta att bearbeta ytterligare genom skärning, hålborrning, maskinbearbetning och gradning. Med rätt utrustning kan de enkelt bockas. Anodiserade aluminiumrör är inte bara dekorativa, utan minskar tendensen att aluminiumrören kärvar när de teleskoperas.

Aluminiumrör används ofta i värmeväxlare av olika slag i olika slags tillämpningar. Här har förstås aluminiumets höga värmeledningsförmåga stor betydelse.

 

Extruderingsprocessen, som används för aluminiumrör används för att producera både enkla, icke-symmetriska tvärsnitt som vinklar och T- och U-profiler och mer komplexa profiler med invecklade former. Detta är kostnadseffektivt eftersom det går att komma närmare slutformen för en viss tillämpning utan mellansteg. De vanligaste legeringarna till profiler är 6060/6063 för små tvärsnitt med tunna väggar och 6082 för större. Aluminiumprofiler kan användas i många områden – fordon, konstruktion, elektronik, hemelektronik och möbler m.m.

Runda, fyrkantiga eller rektangulära aluminiumstänger tillverkas antingen genom extrudering eller valsning. Aluminiumstänger används ofta i maskinkomponenter och finns därför i ett större urval legeringar med stor spridning av mekaniska egenskaper, än till exempel profiler. Vid tillverkning av maskindelar måste bearbetbarheten tas i beaktande i valet av legering. Typiska användningsområden är hydraulik och pneumatik, fordon och transport, varv och allmän tillverkning.

Anodisering kan vara användbart för maskinkomponenter som ska vara slitstarka och för att förhindra kärvning om delarna kommer i kontakt med varandra eller andra metaller.

Tibnors övriga sortiment: